5 Vikarierande domprosts ställning m.m.

Kyrkostyrelsens förslag: I kyrkoordningen införs en bestämmelse som uttryckligen anger att om ett vikariat för domprost omfattar en tid överstigande tre månader och vikarien således utses av stiftsstyrelsen, skall denne även fullgöra domprostens uppgifter inom stiftet. Av regeln får motsatsvis anses följa att ett domprostvikariat understigande tre månader endast omfattar domprostens uppgifter som kyrkoherde i domkyrkoförsamlingen. Vidare föreslås att 5 kap. 3 § förtydligas så att det av paragrafen framgår att det är kyrkorådet, kyrkonämnden eller pastoratsnämnden som har att utse vikarie för kyrkoherden i det fall det inte finns någon som kan träda in enligt den turordningslista som avses i paragrafens första stycke. Detta föreslås gälla även beträffande vikarie för domprost. Ändrade paragrafer: 5 kap. 3 §. Nya paragrafer: 5 kap 3 a §.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med vårt. Dock föreslår vi att bestämmelsen om vikarierande domprost förs in i en ny 5 kap. 3 a § istället för 34 kap. 12 a §.

Remissinstanserna

Remissutfallet är tydligt positivt.

Domkapitlet i Göteborgs stift tillstyrker förslaget men ifrågasätter om inte bestämmelsen i den föreslagna 34 kap. 12 a § istället bör inflyta i kapitel 5.

Stiftsstyrelsen och Domkapitlet i Linköpings stift anför att hela det nuvarande regelverket kring hur domprost blir tillsatt bör bli föremål för en utredning utifrån såväl gällande lagar och avtal inom arbetsrätten som domprostens tvådelade ställning i stift och pastorat. Samma åsikt framför Linköpings domkyrkoförsamling som vidare menar att allt vikariatsförordnande av domprost bör ske av kyrkoråd, kyrkonämnd eller pastoratsnämnd och endast avse kyrkoherdeuppgifterna i församlingen. Man menar att domprostens mest omfattande uppdrag inom stiftet är ledamotskapet i domkapitlet och för detta uppdrag finns det redan en av stiftets präster och diakoner utsedd ersättare. Om stiftsstyrelsen skall utse vikarie för domprosten vad gäller ledamotskapet i domkapitlet har prästernas och diakonernas val av ersättare desavouerats.

Stiftsstyrelsen och Domkapitlet i Luleå stift har inget att erinra mot förslaget men uppmärksammar en komplikation som uppstår då ett vikariat förlängs och därmed överskrider tre månader. Man föreslår här följande skrivning; ”Vikarie utsedd för kyrkoherde för en tid av högst tre månader kan vid behov av förlängning kvarstå ytterligare en period om högst tre månader om inte kyrkorådet/nämnden beslutar något annat”.

Domkapitlet i Härnösands stift har inga synpunkter på de föreslagna förändringarna. Domkapitlet vill dock få belyst frågan om vad det betyder om en vikarierande domprost utan erfarenhet av domkapitlet skall inträda som ledamot under en kortare tid i det långsiktiga arbete som domkapitlet bedriver och dessutom ibland fungera som ordförande. En annan fråga som domkapitlet också vill ha belyst är om ersättaren för domprosten och biskopen kan fungera som ordförande i domkapitlet och i så fall under vilka omständigheter.

Lunds domkyrkoförsamling tillstyrker förslaget men framhåller som sin principiella ståndpunkt att man anser att även ordinarie domprost bör utses av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd efter hörande av stiftsstyrelsen.

5.1 Bakgrund

Domprostens ställning

Domprosten är kyrkoherde i den församling där stiftets domkyrka är belägen (5 kap. 2 §).

Domprosten är också biskopens ersättare som ledamot i stiftsstyrelsen (7 kap. 12 §).

Vidare är domprosten vice ordförande i domkapitlet (9 kap. 1 §). I Uppsala stift, där ärkebiskopen är ordförande och biskopen i Uppsala stift är förste vice ordförande, är domprosten andre vice ordförande. För biskopen och domprosten utses en prästvigd person som gemensam ersättare. I Uppsala stift utses två präster som gemensamma ersättare för ärkebiskopen, biskopen och domprosten. Ersättarna får delta vid överläggningarna och har därvid rätt att yttra sig.

Domprosten har också, som biskopens ersättare, rätt att delta i överläggningarna i stiftsfullmäktige (7 kap. 6 § jämfört med 3 kap. 23 § och 41 §, punkten 7). Biskopen och domprosten har dock inte rätt att delta i besluten och har inte heller någon yrkande- eller förslagsrätt. Dock har de rätt att få sin mening antecknad i protokollet (särskild mening).

Slutligen har domprosten, enligt 26 kap. 2 §, att leda mottagningen av biskopen när en ny biskop har vigts och tillträtt sin tjänst.

Tillsättning av domprost

Domprost tillsätts enligt 34 kap. 12 § kyrkoordningen av stiftsstyrelsen och inte, som övriga kyrkoherdar, av respektive församling eller samfällighet. Även vissa andra delar av tillsättningsförfarandet skiljer sig från vad som gäller för tillsättning av kyrkoherde. Domkapitlet prövar behörigheten hos de sökande till en domprosttjänst. Domkapitlet skall också yttra sig över de behöriga sökandena utifrån de särskilda krav som, bl.a. mot bakgrund av domprostens uppgifter inom stiftsorganisationen, måste ställas på en domprost. Även kyrkorådet i domkyrkoförsamlingen eller, om det är fråga om en flerpastoratssamfällighet, kyrkorådet i varje församling i pastoratet skall ges tillfälle att yttra sig över de behöriga sökandena. När kyrkorådet/kyrkoråden har yttrat sig fattar stiftsstyrelsen beslut om tillsättningen. Stiftsstyrelsens beslut innebär dock inte att det är den som beslutar om anställningen. Detta gör kyrkorådet eller kyrkonämnden som dock är bundna av stiftsstyrelsens tillsättningsbeslut.

Överklagande av domkapitlets beslut om behörighet kan ske till Svenska kyrkans överklagandenämnd. När domkapitlets beslut överklagats får anställningsärendet inte slutföras förrän Överklagandenämnden har avgjort ärendet. Överprövning av stiftsstyrelsens tillsättningsbeslut kan bara ske genom beslutsprövning.

Vikarie för domprost

Av 5 kap. 2 § andra stycket kyrkoordningen framgår, som nämnts ovan, att domprosten är kyrkoherde i domkyrkoförsamlingen. Av samma paragrafs första stycke framgår att, för att församlingen inte skall stå utan kyrkoherde/domprost, det alltid måste finnas någon som träder in och vikarierar för kyrkoherden/domprosten under semester och annan ledighet, t ex sjukfrånvaro. Vikarie behövs även i det fall befattningen som kyrkoherde/domprost är vakant i avvaktan på definitivt anställningsbeslut.

Korttidsvikariat

Enligt 5 kap. 3 § första stycket beslutar kyrkoherden/domprosten själv i vilken turordning andra präster skall träda in som vikarierande kyrkoherde/domprost när det är fråga om ett vikariat om högst tre månader. Den turordning som kyrkoherden/domprosten beslutar medför att någon präst med automatik inträder som vikarierande kyrkoherde/domprost. Något särskilt beslut i det enskilda fallet skall därför inte fattas.

Det är inte reglerat i kyrkoordningen vilket organ som beslutar om vikarie om ingen av de i turordningen intagna prästerna kan vikariera. Denna situation kan uppstå dels då kyrkoherden inte har beslutat om någon turordning, dels då de präster som upptas i turordningen själva har förhinder. I dessa fall torde kyrkoherden/domprosten inte ha rätt att själv förordna annan präst som vikarierande kyrkoherde/domprost. Istället torde det ankomma på arbetsgivarorganet, dvs. kyrkorådet, kyrkonämnden alternativt pastoratsnämnden att fatta beslut om tillsättning av vikarierande kyrkoherde. Såvitt avser vikarierande domprost tillkommer det problemet att det i dessa fall inte är arbetsgivarorganet utan stiftstyrelsen som tillsätter ordinarie kyrkoherde. Det får därför antas ankomma på stiftstyrelsen att fatta beslut i fråga om vikarie i dessa fall.

Av 34 kap 9 § framgår motsatsvis att de särskilda behörighetskrav som gäller för kyrkoherde/domprost inte gäller för vikariat understigande tre månader. För präst som träder in i kyrkoherdes eller domprosts ställe för kortare tid än tre månader gäller därför endast det allmänna behörighetskravet för att utöva uppdraget som präst.

Långtidsvikariat

För längre vikariat än tre månader utses vikarie för domprost av stiftsstyrelsen. Av 34 kap 9 § framgår att de särskilda behörighetskrav som gäller för att anställas som domprost även gäller för den som skall anställas på en sådan tjänst på ett längre vikariat än tre månader.

5.2 Överväganden och förslag

I direktiven för utredningsarbetet om kyrkoordningen angavs att förslag rörande tillsättningen av domprostar självklart måste ta hänsyn också till förslagen om domprostarnas uppgifter i stiftsorganisationen.

I betänkandet Arbetet på olika kyrkliga nivåer (Svenska kyrkans utredningar 1998:3) menade den s.k. nivåutredningen att domprosten framför allt var kyrkoherde i domkyrkoförsamlingen. Man konstaterade att, mot bakgrund av att inga andra lokala eller regionala tjänster tillsätts nationellt, det var naturligt att också tillsättning av domprostar decentraliserades.

Centralstyrelsen (CsSkr 1999:3) var dock delvis av en annan uppfattning och menade att domprostens ställning i stiftet motiverade att tillsättningen av domprost skulle ligga hos stiftet genom stiftsstyrelsen.

Beträffande vikariaten hade inte nivåutredningen föreslagit någon åtskillnad mellan kortare och längre vikariat vilket fick kritik från flera remissinstanser. Bland annat anförde Domkapitlet i Uppsala stift att det vid längre vikariat kan ställas andra krav på kompetens m.m. Centralstyrelsen anslöt sig till de kritiska remissinstanserna och föreslog, till skillnad från utredningen, att längre vikariat än tre månader skulle tillsättas av de organ som tillsätter ordinarie kyrkoherdetjänster. Enligt kyrkoordningen gäller därför att vikarie för domprost, för längre tid än tre månader, utses av stiftsstyrelsen.

Mot bakgrund av det sagda samt med hänsyn till de motiv som ligger bakom bestämmelsen om tillsättning av ordinarie domprost finns det skäl att låta långtidsvikarierande domprost som har utsetts av stiftsstyrelsen fullgöra även de uppgifter som domprosten har inom stiftet. Såvitt är känt tillämpas nuvarande bestämmelser också på det sättet i stiften. Det kan dock finnas skäl att förtydliga kyrkoordningen på denna punkt. I likhet med vad Domkapitlet i Göteborgs stift anfört menar vi, för sammanhangets och läsbarhetens skull, att bestämmelsen om vikarierande domprost bör införas i kapitel 5. Lämpligen bör den utgöra en ny 3 a §.

Stiftsstyrelsen och Domkapitlet i Linköpings stift samt Linköpings domkyrkoförsamling har anfört som sin åsikt att allt vikariatsförordnande av domprost bör ske av kyrkoråd, kyrkonämnd eller pastoratsnämnd och endast avse kyrkoherdeuppgifterna i församlingen. Enligt vår mening är dock inte detta en rimlig lösning eftersom man då i vissa fall riskerar att det under långa perioder inte finns någon som utför domprostens uppgifter i stiftet.

Linköpings domkyrkoförsamling har vidare anfört att med det förslag som läggs fram i promemorian desavoueras prästernas och diakonernas val av ersättare i domkapitlet. Detta kan vi inte se som något problem. Det är inte något mål i sig att de som väljs till ersättare skall behöva inträda som ledamöter. Det huvudsakliga skälet för att det väljs en ersättare är att det skall finnas någon som kan tjänstgöra i domkapitlet när en ordinarie ledamot inte kan vara med vid enstaka sammanträde. Detta ändras inte genom vårt förslag.

Vad gäller påpekandet från Luleå stift angående den komplikation som kan uppstå när ett vikariat förlängs och därmed överstiger tre månader kan konstateras att denna komplikation kan uppstå redan idag och berörs inte egentligen av de nu föreslagna bestämmelserna. Det får enligt vår mening lämnas till rättstillämpningen att tolka kyrkoordningen på denna punkt.

Domkapitlet i Härnösands stift har berört frågan om vad det betyder att en vikarierande domprost utan tidigare erfarenhet av domkapitlet skall inträda som ledamot av domkapitlet och dessutom ibland fungera som ordförande. Man vill också veta om en ersättare för domprosten och biskopen kan fungera som ordförande. Enligt den nu föreslagna regleringen är det endast den vikarie som har utsetts av stiftstyrelsen som kommer att fullgöra domprostens uppgifter i stiftet. Enligt vår mening får det antas att den som utses av stiftstyrelsen har bedömts ha erforderliga kvalifikationer för fullgörandet av sitt vikariatsuppdrag. Det framgår av 9 kap. 1, 2 och 2 a §§ att en särskild ersättare väljs för biskopen och domprosten ”som ledamot”.

Av framställningen ovan har framgått att, om ingen av de präster som kyrkoherden/ domprosten angivit i den turordning som avses i 5 kap. 3 § kan vikariera, får det anses ankomma på kyrkorådet, kyrkonämnden eller pastoratsnämnden respektive stiftsstyrelsen att besluta om annan vikarie för kyrkoherden respektive domprosten. Såvitt avser vikarierande kyrkoherde torde detta vara en rimlig ordning. Kyrkorådet, kyrkonämnden alternativt pastoratsnämnden tillsätter den ordinarie kyrkoherden.

Såvitt avser vikarierande domprost är, som ovan nämnts, frågan inte lika enkel. Det är stiftstyrelsen som tillsätter ordinarie domprost. Mot bakgrund härav kan det finnas skäl att anse att det är stiftstyrelsen som i dessa fall skall utse även en vikarierande domprost. Detta torde dock inte vara en rimlig lösning beträffande korttidsvikariat. Det bör inte krävas av stiftstyrelsen att den för dessa fall, som kan avse mycket kortvariga vikariat, måste fatta beslut om vikarie för domprosten. De vikarier som nu avses kommer ju inte heller, enligt den föreslagna regleringen, att fullgöra någon av domprostens uppgifter i stiftet utan endast vikariera som domprost i dennes egenskap av kyrkoherde i domkyrkoförsamlingen. Även vikarierande domprost bör därför i dessa fall utses av kyrkorådet, kyrkonämnden alternativt pastoratsnämnden. Med hänvisning till det anförda föreslås en ändring 5 kap. 3 § som anger att om det inte finns någon som kan träda in som vikarierande kyrkoherde enligt turordningen utses vikarie av kyrkorådet, kyrkonämnden eller pastoratsnämnden. Bestämmelsen avses omfatta även vikarie för domprost när det är fråga om ett korttidsvikariat.